tisdag 19 juli 2011

Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag och något alldeles oväntat sker. Världen förändrar sig varje dag men ibland blir den aldrig densamma mer.

pappa
jag vet att du
sover
jag har vilat mitt huvud
mot din bröstkorg
när jag var liten
nu får jag aldrig göra det igen
jag minns att jag kände
hur du andades
och jag väntade
på
att du skulle vakna
nu vaknar du aldrig igen
vi skulle ut och leka
du skottade snö
i högar
som jag och mina syskon
kunde kasta oss i
jag hörde dig prata
du skrattade
och log
med kärleksbetonade ord
nu varken pratar eller skrattar du någonsin igen
det är tyst
och kallt
jag
känner
mig
så
ensam
och
svag
mitt hjärta fortsätter att slå
sina ödsliga slag
men en dag utan dig
pappa
är en dag till intet
en dag förlorad

Lika bedövande med trygghetskänsla
som dina andetag
som dina hjärtslag innanför din bröstkorg
nu sover du pappa
och jag väntar
på att du ska vakna

men du vaknar aldrig igen
aldrig igen

Inga kommentarer: